Utställning: Fyra systrar för Plantroposcen
Konstverket Fyra systrar för Plantroposcen kommer växa fram under våren och sommaren 2021 i form av en social skulptur som firar ömsesidiga relationer och beroende mellan människor, växter och jordens myllrande liv. Installationen inne på Malmö konstmuseum utgår från en gåva, en handfull frön, och insikten att dessa har vandrat från hand till jord och till hand i tusentals år. De har fortsatt vandra och vilar här i väntan på att planteras ut. Ljud runt 200 Hz har visat sig hjälpa majsfrön att gro och en högtalare förstärker dessa frekvenser speciellt för dem. Under våren växer installationen ut till en odlingsplats på Malmöhus slotts borggård där också andra stödjande systrar ryms, fler samplanteringar och relationer lyfts fram och workshops äger rum. Vad kan vi lära av växterna, som ger oss luften vi andas och maten vi äter? Hur kan vi samarbeta med mikrobiom, maskar och plantor för att förändra vårt människocentrerade tänkande och bli den fjärde systern?
Välkomna till Plantroposcen!
Av: (P)Art of the Biomass / Janna Holmstedt & Malin Lobell
I utställningen: Sustainable Societies for the Future
Fyra systrar för Plantroposcen är ett kollektivt arbete som växer fram i flera delar från 1 februari 2021, då utställningen Sustainable Societies for the Future öppnar, och även fortsätter över sommaren och hösten. Det börjar med installationen i galleriet, följs av odlingsplatsen på borggården, ackompanjeras av en väggtidning som kallas Bladet, samt en serie centrala publika händelser och workshops. En poster i galleriet visar verkets olika delar.
Installationen med film, ljud och frön i galleriet utgår från en gåva och insikten att just dessa frön har vandrat från hand till jord och till hand i en obruten kedja i tusentals år. Janna Holmstedt fick frön 2017 av en vän, planterade dem i sin koloni och i och med det började hon fördjupa sig i majsens fascinerande natur- och kulturhistoria. Majs är en av världens mest genmodifierade och odlade gröda och idag dominerar enorma monokulturer odlingslandskapt, med USA som välkänt exempel. Dessa monokultiverade majssorter är del av patenterade odlingssystem bestående av utsäde, konstgödsel, och besprutningsmedel där frön inte får sparas eller ges vidare för att sås igen. De köps på nytt varje år och ingår i ett industrialiserat jordbruk där jordar utarmas och packas samman av tunga maskiner. Malin Lobell har i sitt arbete ”Kan växter bli politiska” 2014 uppmärksammat konsekvensen av genmanipulation på majs som inneburit att majsens förmåga att kommunicera av misstag skurits av. GMO-majsen har blivit stum och sårbar. De nästan svarta frön som Holmstedt hade fått i sin hand hade ett helt annat ursprung. De bar på den genetiska mångfald, motståndskraft och rika näringsinnehåll som odlats fram under årtusenden av ursprungsfolk och småbrukare på den Nordamerikanska kontinenten, även känd som Turtle Island. Fröna har sitt ursprung i en gåvoekonomi där jord, människa och växter är intimt förbundna och stödjer varandra.
Tre Systrar är en odlingsteknik utvecklad av Nordamerikas ursprungsfolk, bestående av majs, böna och squash. Systrarna i samplanteringen hjälper varandra. Majs är klätterstöd för bönor, bönor fixerar kväve och gödslar jorden medan squash bevarar fukt och hindrar ogräs när den breder ut sig över marken. Tillsammans ger de näringsrik mat som kan lagras hela vintern. Robin Wall Kimmerer berättar i sin bok Braiding Sweetgrass: Indigenous Wisdom, Scientific Knowledge and the Teachings of Plants om de tre, men poängterar att där finns en fjärde – människan [1]. Vi är vana att ställa människan utanför naturens processer. Kimmerer gör inte den vanliga uppdelningen mellan natur och kultur. Hon synliggör förhållningssätt och kunskaper som krävs för långsiktiga och hållbara relation i ett vidare ekosystem och även mellan generationer. Konstverkets titeln blinkar också till antropologen Natasha Myers som myntat begreppet ”Plantroposcen” [2]. I en seriös ordlek bjuder Myers in till alternativa sätt att se, nya scener där vi kan pröva andra sätt att leva i det som kommit att kallas Antropocen. Verket Fyra systrar för Plantroposcen erbjuder sig just som en scen för sådana försök.
En central del av Fyra systrar för Plantroposcen utgörs av de workshops som sker under vår och höst. Det blir bland annat en Jordfest där vi involverar stadsodlare och titta närmare på den fjärde systerns roll, plantor ska planteras ut i maj och hösten bjuder så klart in till en skördefest. Genom väggtidningen Bladet och även i sociala media kan besökare följa processen samt tankarna och arbetet bakom.
[1] Se Robin Wall Kimmerer, Braiding Sweetgrass: Indigenous Wisdom, Scientific Knowledge and the Teachings of Plants, Penguin Books Ltd, 2020.
[2] Se till exempel Andrés Lomeña, ”Seeding Planthroposcenes: An interview with Natasha Myers”. TEA: The Ethnobotanical Assembly, 6 [online], 2020. URL: www.tea-assembly.com/issues/2020/9/22/seeding-planthroposcenes
